Mamma, mormor och jag hjälptes åt med att sy det för ganska många år sedan. Säkert 13-14 år. Och det tog lång tid att bli klar. Tygbitarna är klippta av våra gamla kläder, gardiner m.m. så det är många minnen i varje stygn. Kan se morfars skjorta, ett gammalt påslakan och gardinerna som hängde på mammas arbetsplats bland annat. :)
Vimplarna har jag sytt av stuvbitar jag hade hemma och bandet de sitter fast i är från ett par linnebyxor. Här återvinns allt minsann! ;)
5 kommentarer:
Jag önskar att jag hade skickligheten och tålamodet med ett sånt lapptäcke! Det är ju så de ska vara, fulla med minnen!! Super fint!
Överkastet är alldeles underbart ljuvligt. Jag har en hel påse med sådana lappar i precis den formen, men med dem lapparna måste man ju sy förhand? Visst? Det går väl inte att sy på maskin?
Ett sådant överkast till barnens sängar. :-)
Kraaaaaaam
Vilket härligt lapptäcke! Dessutom fyllt med massor av minnen - underbart!
Smart idé med Olles hyllsystem!
Kram Jenny
Tycker mycket om lapptäcken och trasmattor, just för att det är återvunnet och minnen som lever vidare!
Ska ta tag i utmaningen snart!
Jag är imponerad! Blev det ett helt överkast? Jag tycker sexkanter är svåra att stämma ihop.
Skicka en kommentar